Sörens Bloggbok

Sörens Bloggbok

Lady Elaine

På en resa både över och under haven till hästar och hovslagare runt om i världen. . . . .

HEMSIDAN

Solen är tillbaka

8 KattegattPosted by sören Tue, August 30, 2016 01:53:57
29 augusti har varit riktigt blåsig. Mellan 20 och 30 knop hela dagen. Flaggorna smattrade i vinden och vågorna rullade in mot stranden. Det var en del gråa moln på morgonen men solen kom snart fram och den riktigt blå himmelen hade lite vita moln på sig.

Vid lunch blev det en tur till glasblåsaren, men där var det stängt. Det var ändrade öppettider vilket var en smula snopet. Men det ligger en gammal gård inte så långt därifrån som sedan många år är ett museum.

Den byggdes på 1600 talet och brukades på traditionellt vis fram till 1949. Det var kvinnan som som ägt gården som levde kvar i huset i 10 år efter den blivit museum. Hon guidade besökare och var konservativ så några moderniteter kom aldrig till gården. Allt gjordes för hand så här fanns mycket intressant att titta på.

Sine Krogebäk hette hon och blev 84år hennes mor 90år och far 82 år gamla. De som klarade sig från dödliga sjukdomar och dödsolyckor levde länge även förr.

Det var även en liten film som visade livet på gården med sådd, skörd, malning av säden och sedan brödbak i en ganska stor ugn som eldades upp i några timmar. Sedan togs glöd, kål och aska ut så att de stora bröden kunde gräddas i den uppvärmda ugnen i mellan 2 och 3 timmar.

Lite musik och dans fick man också se där människorna var finklädda med Läsös folkdräkter. De virade in hela huvudet i en stor sjal så att de faktiskt liknade muslimska kvinnor.

Kvinnan som skötte museet i dag var svenska och riktigt trevlig. Hon informerade om en hel del på ett förståeligt språk. Detta gjorde besöket väldigt givande. Och tack vare att glasmästaren hade stängt träffade jag henne i stället.

Livet på Läsö bestod i jordbruksarbete som sköttes av kvinnorna då männen gick till sjöss efter konfirmationen. En biinkomst var allt det som kom iland då skepp gick på grund och förliste på reven här omkring.

Mellan 1780 och 1800 förliste 86 skepp på reven. 1838 till 1858 var det 165 skepp. Och mellan 1859 och 1888 gick hela 624 skepp sitt öde till mötes kring Läsö. Man förstår att fartygstrafiken ökade otroligt under detta sekel. Det sägs att det gick åt 17 bra skeppsbrott för att bygga en gård av skeppstimret

Några planer på att cykla hit hade jag inte i morse med man vet aldrig vad framtiden bjuder. Och spännande är det så klart. Speciellt då vinden tar i så man aldrig vet när vi kommer härifrån.

Vägen tillbaka till hamnen gick lätt i medvinden samtidigt som jag kunde njuta av en vacker vy med kossor hav och blå himmel. Solen värmer fint när den tittar på mig så mycket kläder fick jag ta av på tillbakavägen.

Solnedgången blev inte så fin som jag hoppats i dag men kanske blir det bättre i morgon.

Historiens vingslag tystnar aldrig

57 19.25N 011 07.45E